This is the first day of my life

Jahaja! Här sitter jag och känner mig extra mottaglig för omvärlden. Sådär känslig, ni vet. Då känns det ju rätt att sätta på Bright Eyes och bädda in sig lite i orden och melodierna. Vila en stund med tonerna lagda mot huden och så vidare.

Nej jag är bara trött. Inte så farligt sjuktrött för tillfället, har faktiskt mått mycket bättre senaste dagarna men det hela är väldigt mycket som mina känslor för leverpastej – fullkomligt oberäkneligt. Jag har väldigt lite kontroll över mitt liv just nu känns det som, särskilt sedan jag klippte mig och tog beslutet att sluta använda hårtork. Ingen hårdag är längre den andra lik! Efter att ha fönat nästan varje dag i typ 15 år känns det både tomt och spännande. Ett äventyr som bara jag kan förstå vidden av.

Så här i efterhand inser jag att det egentligen var dags att lägga ner för typ två år sedan då jag bodde sex veckor på Haiti, i en lägenhet som hade el ca 5 timmar utspritt över dygnet. Att storma upp sex på morgonen, skopa-duscha (nej rinnande vatten fanns ju inte heller) för att fläkten precis gått igång (vilket var min indikator på att det fanns el) och sedan föna håret två timmar innan jag behövde gå upp till vardagen i ett uland där en majoritet inte ens har tillgång till rent vatten kändes redan då… osunt?

Än mer uppenbart att jag har ett problem blev det när jag bodde en vecka i ett lerhus på landsbygden, men ändå envisades med att dra fram grooming-hjälpmedlet när byns enda generator drog igång på kvällen så vissa utvalda kunde få se på nyheterna. Att rusa naken ut till bakgården och duscha med hjälp av en liten plastmugg och en plåtbalja i månskenet, höra cikadornas brus, känna vinden stryka mot huden och tänka saker i stil med att ”såhär, såhär borde det alltid vara, så naturligt, så vackert. Jag är SÅ Meryl Streep i Mitt Afrika, jag är en naturkraft, den sanna människan (osv)”, bara för att ett par minuter senare plugga in hårtorken som, trots sin lilla storlek, var tillräckligt kraftfull för att strypa generatorn och avbryta en grupp människors nyhetsintag. För att mitt hår skulle föntorkas.

Men nu är det slut med det! Detta är den första dagen i mitt lockiga liv!

Hursomhelst. Nu ska jag stänga dörren till mitt kontor och sjunga First Aid Kit-låtar och låtsas att jag är countryartist. Det har jag fan förtjänat.