Du levande

Ännu svårare att nöja sig med sin futtiga tillvaro blir det ju när man får sådana här sms från sin pappa:

"Nu har vi landat i Port Au Prince. Det är upplopp. Vår väg till hotellet kantades av brinnande bildäck, skrikande folkmassor och krossade fönster. Har ingen el, men vatten. "

Jag: "My God. Men DN, vi borde kunna spinna på det här? Du uttalade dig om höjda matpriser i utvecklingsländerna förra veckan, nu är du mitt i ett sånt upplopp. I´ll alert media. Men du tar det väl lugnt, inga risker?"

Pappa: "Du anar inte! Jag var 10 meter från explosionerna. Fick tårgas i ansiktet. Har allt inspelat. Wow!"

Jag: "Men herregud. Ta inga risker din tjockis"

Pappa: "Nu börjar det igen. Jag hör människor som marscherar, ropar. Otäckt. Alla mataffärer har plundrats. Men sanningen är att jag trivs, det här är livet på något vis för mig! Reser härifrån i morgon om det går att ta sig till flyget"

Ja och här sitter jag och... har skitigt hår. Som vanligt.