mamma är galen också. Vem av dem undrar någon kanske nu. Den biologiska, svarar jag. Kanske dumt att säga för mycket, men det är svårt att låta bli. Kanske tar bort detta inlägg lite senare när jag fått dåligt samvete. Men hursomhelst: hon ringde och väckte mig, alldeles uppspelt, och frågade om jag ser på desperate housewives. Ja, gör du? svarar jag, du är ju med i Livets ord? (det sista tänkte jag bara). Sen följde en konversation som gick ungefär såhär:
- Har du sett den där lilla mörkhåriga homosexuella killen? Som hjälper Gabby med skönhetstävlingar för barn?
- Ja? (var ska detta sluta?)
- AH! Han var en av mina bästa bögkompisar (hennes uttryck!) när jag bodde i Californien! Jag mailade honom igår, han blev skitglad! Sen mailade jag igen och berättade att jag var gravid när jag kom hem. Det var hans barn.
- (förvirrad, känner en huvudvärk smyga fram) Men.. han är... du är.... Jag menar... sa du att det var hans barn?
- Ja, och han svarade: Really? Was it mine? Men, nu tror jag faktiskt inte att jag mailar honom mer. Våra livsstilar är alldeles för olika. Men tänk, vi hade kunnat få åka på spa i Hollywood annars, han äger ett par. Skitstora, bara för kändisar, typ hon... ja jag vet inte, nån som varit gift med Brad Pitt.
- (förvirrad, nyvaken, huvudvärk) ...men nu blir det inget med det?
- Nej, det blir det inte. Men vill ni komma hit på middag i helgen?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar