13 maj 2008

Odenplan, klockan 09.34

Idag har vi varit med om en magnetröntgen. Kanske det närmaste jag kommer komma science fiction IRL. Välkomnas in i undersökningsrummet av läkaren som ser ut som någon från Gudfadern. Kanske på grund av hans buskiga armar. Ser en brits som ska skjutas in i ett rör. Anordningar som ska spännas runt mitt huvud. Får ett par hörlurar (skogsarbetarmodell)samtidigt som läkaren tar fram en nål som snart kommer hamna i min arm. Sköterskan ropar från något som jag här tänker kalla kontrollrummet:

Sköterskan: - Vad vill du lyssna på?
Jag: Ingenting med reklam! Eller schlager! Eller så kallade radiohits!
Sköterskan: P1?
Jag: P1 blir utmärkt.

Stirrar på nålen. Som närmar sig armen. Känner bröstmusklerna spänna sig som små hamstrar innan flykt. Andningen känns väsande och vulgär.

Läkaren hejdar sig, ser förvånat på mig, säger:

- P1? Du som är så ung?

Jag: (högt och aggressivt:) ...OCH LYCKLIG!

Inga kommentarer: