14 maj 2008

livet är inte en schlager

Onsdag. Regndag. Tråkdag. Inget på teve och Juan ska på ”kth-spex” (usch!) i kväll. Jag kommer inte fråga vad som hände för att slippa lyssna på historier i stil med ”…och så kom kårordföranden upp på scen utklädd till krabba med kockmössa och sjöng en låt om tidelag” osv.

Nej, jag kommer nog att sova ikväll. Det är en sån dag, dvs fysiskt dålig dag. Är så trött och gammal kärring i kroppen att jag undrar vad poängen med att finnas egentligen är. Inte på ett ungdomligt "vad är mening med allt"-sätt utan på ett gammalt, bittert "det finns ingen mening med allt"-sätt.

Det var enklare när man kunde identifiera allt dåligt i ens liv som ett resultat av sin olyckliga barndom, vråla: ”Björn Skifs är kanske min pappa men jag får aldrig veta sanningen” och så var det bra så. Utagerat. Nu skiter jag i vilket och tänker bara att mamma måste ha varit osedvanligt uttråkad av sitt religiösa förortsliv när hon hintade att så kunde vara fallet:. ”jo vi var ju ihop, Björn och jag, och sen träffade jag din pappa precis efter… väldigt nära därefter… ja nä jag vet faktiskt inte? Och du gillar ju också musik?”

MEN INTE SCHLAGER!

Ungefär som att schlager är något biologiskt. Nedärvt från amöborna som även de uppskattade att svassa runt i glitterfodral och jucka mot mickstativ. Vad vet jag.

Förresten så lessnar man väldigt snabbt på att som urban 27-åring googla på ”björn Skifs” och jämföra näsor.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Jag sitter också ensam. Kalle är på Acne-spex. Nästa gång får vi säga det till varandra innan så vi slipper hamna i den här situation en gång till.

Anonym sa...

Det är kvinnans lott här i livet att sitta ensam hemma medans männen är ute på vift, vänta bara tills kottarna kommer. Vilket scoop att Björns okände dotter träder fram efter 27 år, gör ett faderskapstest snabbt, karln är säkert tät./torgny melin (en som vet hur det går till när karlarna är ute och lyssnar på schlager)

Jo/No sa...

Nä men hej Jessica! Ha ha, hur hittade du mig här?? Kul! Knäppt bara att jag inte noterade din kommentar förrän nu (borde inte Blogger kunna upplysa en om att ngn kommenterat på ens blog??), eller njae det kanske inte är så konstigt med tanke på att jag max uppdaterar min en gång i månaden (tillskillnad fr dig...)

Jo, det är reko med mig. Pluggar fortfarande, senaste åren med inriktning Internationella Relationer/Global Utveckling. Får se vad det leder till. Och så har jag precis flyttat från Solna till Mariatorget.

Vad pysslar du med nuförtiden???

KraM!

Jessica sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Jessica sa...

maria: hemskt gärna. jag kommer inte orka med mitt ensam-beteende på ett tag nu. (Sex and the city, mjukisar, svullande)

torgny: "när karlarna är ute och lyssnar på schlager" jag har svårt att få en visual till det här... Men Björn, jag tror det är bäst att lämna det därhän.

jo/no: Jag hittade dig genom vår gemensamma vän! Jag jobbar och är sjuk, bor vid fältöversten. Berättar gärna mer men kanske inte här. Ha det så bra så länge!

Unknown sa...

Fast Björn var ju faktiskt rätt tuff en gång i tiden; som en valfri Stonesmedlem på ett ungefär (ca 1967), inte som valfri Mando Diaomedlem. Har man dessutom skrivit en låt som heter "Krama mig" så har man i alla fall min respekt. Om nu din mamma tog ett snedsteg för 27 år sedan så kan du kanske trösta dig med att varenda 50-plustant av idag nog hade tagit den chansen. En moster till mig är typ kär i honom. Hon har ett inramat foto av honom på väggen...

Jessica sa...

det händer sällan att jag sitter ensam framför en skärm och plötsligt brister ut i gapskratt (ansiktet vänt mot taket, men när jag läste "hon har ett inramat foto av honom på väggen" så gjorde jag det. Min faster har alltid älskat Tomas Ledin (han som rimmar: kusten - rusten, fast "rusten" inte ens är ett ord)