...och all obesvarad längtan som är som ett sår i dig II

Är i den lilla byn utanför Örnsköldsvik. På huvudkontoret. Här finns även en matsal där personalen förr i tiden serverades lunch. Numera micrar man den medtagna matlådan i personalrummet.

Här finns även en husmor, vi kan kalla henne Gerd.

När Gerd var ung och relativt vacker hade hon ett mål i livet: att bli missionär. Hon drömde om exotiska länder på andra sidan jordklotet, nya språk som sjöng i huvudet när man gick och lade sig för natten och mat som man kunde berätta om när man kom hem och bjöds på potatis och fläsk. Barn med chokladbrun hy, svarta varma nätter, en livsuppgift given från Gud själv.

Även Gerds syster drömde om detta. Tillsammans samlade de tidningsurklipp om andra kvinnor som fått åka, de unga och drömmande. Längtande. De hade lämnat sina små hembyar, lämnat det liv som känts utstakat och färdigt innan det ens börjat och sökt upp något annat. Kanske något bättre. Garanterat något eget.

När organisationen jag arbetar för bildades eftersöktes människor som ville arbeta som barnhemspersonal i Brasilien. På det första barnhemmet. Gerds syster sökte genast upp grundaren till verksamheten och intygade att hon var rätt kvinna för jobbet. Att Gud sagt till henne att detta var hennes kall. I bakgrunden fanns Gerd. Hon förstod att detta var hennes chans, att genom den nya organisationen skulle även hon få möjligheten att resa, att lämna hembygden och skapa en ny framtid. Tillslut närmade hon sig mannen, grundaren, chefen, och bad om att få åka även hon. Till Kenya kanske? Hon hoppades och längtade. Det var ju ändå hennes kall.

1970 åkte Gerds syster till Brasilien. Hon bilade 100 mil genom det enorma landet, lärda sig portugisiska, tog hand om barn, blev kär, slutade vara kär, upplevde de varma nätterna och det nya livet. Gerd blev kvar hemma. "Vi behöver någon som kan vara husmor", förklarade grundaren. "Någon som lagar mat och sköter markservicen".

Och så blev det. Idag träffade jag Gerd och hennes syster på kontoret. Gerd uppträdde som vanligt hätskt och öppet agressivt mot personalen. Muttrade över att någon lånat ett vattenglas till sitt kontor utan att ställa tillbaka det. Blängde på någon som skämtade om den nazistiska ordningen i hennes kök. Mumlade och fnös. Gerds syster var som vanligt väldigt glad och trevlig, skrattade och nynnade.