Det är någon slags grupp på besök på min arbetsplats idag. Jag som sitter bakom en glasdörr i början av en korridor har känt mig som ett utställningsföremål/Hannibal Lecter de senaste timmarna när okända människor långsamt strukit förbi, kikat in genom rutan och sedan strukit vidare. Som ett panoptikon där jag som fånge hela tiden känner att jag måste sköta mig, ifall någon ser. Nyss såg en man i kavaj mig sitta och titta på bilder av Christian Bale. Vore jag ledig skulle jag skämmas tillräckligt för mitt pubertala beteende men nu är det dessutom på arbetstid! Herregud vad tänkte han?! Det här håller inte. Jag måste göra något åt det men vad? Vad?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar